Så i måndags var det dags att åka till Rättvik med Desideria på lunchtrav, det spåddes ett skitväder utan dess like och ungefär så var det. Det var då jag kom att tänka på vad oerhört glassigt det är med hästsport i alla dess former…. Eller hur…
Vi har väl alla varit någon gång på tävlingar där våtdräkt borde varit den bästa utrustningen. Dåliga väder dagar inom travet stavas skitig,skitigare, skitigast eller blöt blötare, blötast.
Inom ridsporten har man både äntrat bottenlösa dressyrbanor eller dressyrstaketet som flugit iväg mitt under pågående ritt i eller varför inte lite snöstorm på säsongens första utetävling.
Det är nog så långt ifrån lackade stövlar och vita lindor en ljum sommardag man kan komma.
Jo hur gick det då? Det gick väldigt bra om jag får säga det själv, det var första gången för Desideria att tävla på brodd och hon kändes väldigt fin i värmningen, det blev så småningom ett rätt så tufft lopp där hon nog trodde det var klart in på upploppet efter att hon kämpat ned ledaren från dödens. En häst tog sig förbi strax före mål och hon slutade tvåa på en bra tid på en krävande bana så vi var otroligt glada öve hennes insats.
Hon har gått framåt sen senast och var rakare denna gång, jag är övertygad om att bodyworken har gjort sitt för henne då hon är mycket mjukare och ledigare i hela kroppen.
Igår, dagen efter tog vi en lättare motionsrunda och en helkropps bodywork för att lossa på de spänningar som blivit efter lång resa och hård bana, det var välbehövligt.
Malins Euphori 