I draget…

Ibland dyker en företeelse upp i vardagliga livet i omgångar, och en sak som gjort de på sista tiden men som vi kom i kontakt med redan för flera år sedan är det här med hur hårt en bukgjord/sadelgjord ska dras?

Av egen riderfarenhet så vill man ju att sadeln ska sitta där man sadlat den, och gärna så att den som sitter i sadeln också sitter kvar.😊

Jag hade en dressyrhäst på den tiden när det blev modernt med såna korta dressyrgjordar, vilket alla skulle ha och så även jag. Alla var förtjusta utom hästen som inte tog ut steget som hon brukade och fick efter ett träningsläger som diffusa svullnader bakom gjorden.

Minns att jag lämnade in sadeln och byggde om själva stropparna till gjorden så hon fick en lång gjord igen och sen försvann problemen. Det var nog första gången jag började fundera över det där med gjordens påverkan.

Sen hade vi en travhäst som för sin storlek hade en ganska kort steg trots att det inte gick att hitta några större fel på henne, förutom då den lätt symaskinsinspirerade gången. Då kom jag i kontakt med Letixerantgjorden för första gången vi testade den på henne och hon blev helt annorlunda, bättre framsteg och verkade trivas mkt bättre, sen dess har vi fortsatt att använda dessa i träning till alla hästar, de både fjädrar och fördelar trycket över större yta .

Trillade över en artikel som visserligen har några år på nacken men som är riktigt intressant gällande just gjordar.

En studie från Australien har visat att en sadelgjord spänd med 18 kilos belastning resulterar i att galoppörer inte orkar springa lika länge som vid 12 kilos. En hårt spänd,elastisk gjord påverkade galoppörernas prestationer mindre än en icke elastisk gjord- och bredare gjordar var bättre än smala.

I en annan studie gjord av samma forskarteam räknade de ut att för varje kilo utöver 5 kg som sadelgjorden spändes minskade sträckan hästen orkade springa med drygt 80 meter. Forskarna har tidigare gjort en undersökning av hur hårt sadelgjorden spänns av jockeyer och har kommit fram till medelvärdet är på runt 13 kilo, vilket isåfall skulle motsvara 650 meter.

Det skulle ju faktiskt vara intressant att få ett medelvärde på antal kilos belastning på gjordar inom travet…

Referenser:
Wright, S. 2011. Girth tensions and their variability while standing and during exercise. Comparative Exercise Physiology, 7(3), s. 141-148.

Bowers, J. & Slocombe, R. 2005. Comparison of girth materials, girth tensions and their effects on performance in racehorses. Australian Veterinary Journal, 83, s. 68-74.

Bowers, J. & Slocombe, R. 2000. Tensions used on girths on thoroughbred racehorses. Australian Veterinary Journal, 78, s. 567-569.

Bowers, J. & Slocombe, R. 1999. Influence of girth strap tensions on athletic performance of racehorses. Equine Exercise Physiology 5. Equine Veterinary Journal, Suppl. 30, s. 52-56.