Huga, vilket väder…

Jo vad det gäller snö så har man fått så man tege.. om man säger så, insnöade bra länge igår, tur vi har bra hjälp i stallet en sån här dag ❤️

Tog mig ut och körde tillslut och Desideria kändes ok pigg och glad men inte dock så genomsläpplig som jag vill ha henne, så det blev mest ”dressyrkörning” . Faktiskt är det lite som när man hade en häst i dressyren som hade lätt för att gå i uppvisningsform då fick man lägga ner mycket tid på att ”lägga ner” den.

En tränare jag hade sa en sak som blev ett bra ledord i hur man skulle tänka kring form

– Vill hästen upp, då kan du vara säker på att den behöver komma ner, vill den vara nere så kan du vara säker på att den behöver komma upp.

De har varit en ledstjärna för mig och jag tänkte på det senast igår,då Desideria var på det där springa högt med huvudet humöret.

Jag kan inte bara köra omkring som en del kan, låta dem springa för springandets skull. Jag blir tokig när de inte arbetar med hela kroppen eller i någon slags balans när det ”bara” är motionskörning.

Desideria är inte jätteimponerad av dressyrridning, när det gäller inverkan så det är faktiskt lättare att jobba med henne när man kör, finns inga skänklar att slå och sura mot och det är lättare att ha bjudning så det är ändå dressyrkörning som är den bästa att komma åt henne i för tillfälligt. Det går mycket bättre än jag först trodde att köra typ ”skuldran in” åt både höger och vänster. Efter en stunds arbetande blir genomsläppligheten så mycket bättre och ekipaget blir i balans.

De är lite olika på så vis Gemeaux bär sig i en helt annan form naturligt när man kör, och när han blir lite slapp och långsam bak så är det lätt att ”påminna” bakbenen när man sitter bakom. Likheten mellan de två består nog främst i att de är väldigt lyhörda och uppmärksamma.

Gemeaux och Tekna känner man hela hästen i tömmarna medan Desideria kan bli, spring i benen men svårt att känna var man har om hon kommer för högt med skallen, därav det evinnerliga tjatandet med kontakten och att hon arbetar genom hela kroppen. När hon däremot är i dragläge och är genomsläpplig, wow vilken känsla.

Det finns verkligen många nyanser i kontakt och hur man arbetar även fast man målet här är att de ska springa fort på banan när det är race på samma sätt som om du ska rida ett svårt program så kan du inte rida i den formen och samlingsgraden hela tiden som enda träning inför eller bara hoppa hinder på just den höjden om du ska starta 1,45.

Det varierade arbetet är guld och att hitta just vad en speciell individ behöver är ju det som gör det så spännande. De är ju alla olika personligheter med olika exteriörer och temperament som det också måste tas hänsyn till. 😊

Idag blir det spadag hos oss för hästarna, man får passa på att gå igenom dom lite extra när det ändå inte är nån trevligt väder att vara ute i.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.