Bröstkorgen hos en människa och en häst har liknande ben, även om bröstkorgens form skiljer sig.
Bröstkorgen hos en häst är plattare från sida till sida och skulderbladen rör sig framåt och bakåt längs med dess sidor. Den mänskliga bröstkorgen är grundare från fram- till baksida och våra skuldror rör sig från baksidan av vår bröstkorg. Man kan säga att vår bröstkorg sitter lodrätt, uppifrån och ner
Hästens bröst är mycket djupare från brösten till ryggrad och hästen har mycket större lungkapacitet och uthållighet än en människa. Här sitter bröstkorgen vågrätt, framifrån och bakåt
Hästens nacke är längre och mer rörlig än den mänskliga nacken men de har båda samma antal kotor. Hästens tunga huvud tillåter ju att använda nacken som en pendel, som svingar både framåt, uppåt och neråt och från sida till sida för att skifta sin balans, vilket han kan göra snabbt när han stannar eller byter riktning.
Hästens långa hals hjälper honom också att nå marken när han betar. I hästens naturliga miljö som bytesdjur kan han genom att röra sitt huvud snabbt få koll på en stor yta.
Hästens långa nacke och hals hjälper också hästen att uppnå en högre hastighet när han galopperar.
När hästen galopperar snabbt bär den huvudet så långt framme som möjligt. Huvudet blir som fixerat i en punkt från vilken nackmusklerna både drar ihop sig och slappnar av i samarbete med frambenens rörelser och hjälper benmusklerna att nå ännu längre fram och på så sätt öka hastigheten.
Även om bakdeken med sina stora starka muskler genererar mycket av hästens fart framåt så hjälper frambenen till att dra kroppen framåt i alla gångarter.
Därför har också en häst med längre nacke och hals en fördel jämtemot en häst med kort hals när det gäller att springa fort då den har större räckvidd vid varje steg eller språng.
Oavsett hur mycket muskler och stor motor hästen sin bakdel så kan den inte springa fortare än vad frambenens förmåga klarar att hinna undan bakbenen.
Malins Euphori 