Jag har en bok som jag återvänder lite då och då för att påminna mig själv, han som skrev denna boken dog för inte så länge sedan och det är nog den bland enda böcker om trav som kan liknas vid typ Kyras bok om dressyr.
Jag träffade tyvärr aldrig författaren , KG – Holgersson men det han skrev i sin bok Travhästens nycklar talade tydligt till mig redan första gången jag läste det och på något vis fanns det en röd tråd från det jag lärt mig inom ridningen och det han beskrev om körning.
Han hade ju en del körövningar på fyrkantspår och snett igenom, serpentiner och han pratar om att hästen kommer till ” genomgång” i kroppen blir len i munnen och absolut körbar, på ridspråk dvs blir genomsläpplig och kommer till eftergift.
Mycket av detta arbete är ju bra för kontakt ,smidighet och inte minst för att sysselsätta hjärnan och minska stress.
Där är Desideria ett bra exempel, alltid efter hon har startat är hon ju lite extra uppe i varv och att då lägga in de där övningarna som vi alltid gör i långsamkörning/jogging gör att hon hittar tillbaka till lugnet. Grymt pigg och glad kan hon vara och sprallig men hon drar aldrig i bettet som ett tok.
Hon har ju haft en del bekymmer med rakriktning och det är inspirerande att se hur mycket man kan göra om man bara lägger manken till, att hålla efter kroppen,arbeta med händerna under körningen, skoning osv. Hon har ju varit lite lätt högervriden men man ser inte mycket av det numera tack och lov, men man är alltid uppmärksam på det när man kör.
(Lille Skutt) dvs Tekna är helt motsatt. Hon blir hellre lite vänstervriden men det är riktigt kul med hur hon blivit sen vi började med lite mer koncentrerad dressyrkörning, mjukare, lugnare och framförallt så är man inte bara en medpassagerare som styr och bromsar, hon tycker det är väldigt roligt och är mycket lättlärd.
Sista gångerna har jag kört henne med vanligt tränsbett hemma och hon har varit väldigt mjuk och fin i munnen och det känns som vi faktiskt tagit kommunikationen till en ny nivå.
Idag kunde jag till och med rätta framdelen på bakdelen i körningen även fast jag inte sitter på hästen utan bakom. Det tänket sitter ju i också sen ridningen, tex när en häst gick på dubbla spår, ( samma företeelse i trav, sticker med ett bakben typ). En gyllene regel var- Du kan aldrig rätta framdelen efter bakdelen, eftersom det är i bakdelen som motorn sitter. Rätta alltid framdelen efter bakdelen.
När jag tänker på detta så inser jag ju att det är just det jag har gjort med Desideria sen förra sommaren under jogging bara för det är det som känns som det varit det rätta, kopplad till en nästa gyllene regel, vill de upp så ska de ner och tvärtom.
Det här är också bra att skriva om på detta sätt för det hjälper en att sätta ord på de funderingar man har och den känsla man får. Förr när man red och även instruerade mycket var det lite enklare man var mer verbal och pratade och diskuterade också mer i termer där man satte tanke och ord på ridkänslan.
Som någon vis en gång ska ha sagt –
I am still confused, but on a higher level….
Malins Euphori 