Rättvik, alltid på en måndag 😊 det har blivit några måndagar nu i sommar på Rättvik och igår var det tredje gången gillt.
Vi var ju så oerhört nöjd med förra loppet och knappt hunnit smälta det, har tränat försiktigt mellan och lagt ner mest tid på att jobba med kroppen på henne för att hon ska vara vid allra bästa vigör.
Återhämtningen från förra loppet gick väldigt snabbt, det märks så tydligt på en häst med en sånt humör som hon har, hon åt bra och började bli halvstökig redan två dagar efter förra starten. Å efter det fortsatte humöret bara att skjuta i höjden. Trots det varma vädret har hästarna varit sjukt pigga och som på beställning blev det ett väderomslag på söndag och betydligt svalare under måndag förmiddag, perfekt resväder.
I Rättvik var det 23 grader och lite svalkande vindar. Så härligt. Hon verkade väldigt fokuserad idag och när hon kom ut på banan i värmningen så syndes det faktiskt att hon var så lätt och hade en stuns i steget som var än vassare än sist, hur nu det kan gå till?
Svansen lätt buren som en jetstråle( kylsystemet fungerar bra) ut från kroppen och en lätt böj på nacken. Man blir lätt lycklig av att bara se henne så.
En som också var nöjd med värmningen var kusken, som också tyckte att hon var ännu finare än sist. Allt bra så långt… Och sen kom loppet, hon kom iväg på ett bra sätt, och Jessika körde resolut framåt och det gick fort, hon fick överta ledningen och första 500 gick efter 1.08,8 ( då blir man ju lite nervös för det är ju inte vardagsmat direkt in hennes klass) blev lite lugnare när de passerade oss på långsidan då jag såg hon spelade med öronen och verkade lugn. De fick dämpa och kom till 1000 meter på 1.12,5. Det började röra sig i kön när det började dra ihop sig mot upplopp men sen hände det inte så mycket mer, Jessika lättade på tömmarna och hon stack undan på lätta ben , segermarginalen blev tillslut 3 längder och tiden 1.12,7 och ryckhuvan satt prydligt kvar.
Ekipaget hämtade upp mig och vi åkte till vinnarcirkeln, det är ju då när man är lite lagomt överväldigad och man sitter på skalmen som tanken helt plötsligt slår en att nu är det ju bäst man håller i sig ordentligt, det vore ju just snyggt att göra en praktvurpa då… Sånt hinner iallafall jag tänka på….🙉
Desideria fick ett väldigt tjusigt täcke i lila av Siljanstravets Damklubb och hon såg så nöjd ut när hon gick runt med det på sig under segercermonien.
Fina blommor och en tjusig Dalahäst fick vi, det som var roligast var ändå de fina ord vi fick till oss att de var glada över att vi kom dit och visade upp en sån fin häst i så fin författning. Sånt blir man oerhört glad över att höra.
Det var också roligt att min vän Susanne var på plats, då hon och hennes familj besökte Classic car Week som pågick för fullt. Delad glädje är ju dubbel glädje, ni vet…♥️
Under segerdefileringen tyckte Desideria att det var lite spännande ändå med det fladdrande täcket så hon blev lite pigg, men det var en häst som de lyste självförtroende om som vi tog emot i stallet. Vi hann knappt få av grejerna innan hon försökte kasta sig på höet. Hon var väldigt pigg efter och efter ett race kan hon vara riktigt snäll och intresserad av att vara med i allt man gör och naturligtvis också kalasa på lite morötter. Fina fina tjejen 🐴
Det blev ett rejält regnväder på vägen hem men stämningen i bilen var på topp, men inte på det sättet när det är allmänt tjo och tjim utan mer en slags (för att använda ett gammalt ord) sällhet,vi kom liksom på oss själva med att vara ganska leende tysta, det var en del att ta in och processa.
Nu är det dock slut på ord, vi är djupt tacksamma över att få vara med om sådana saker som hon tagit med oss på. 🐴🙏💕
Vi fick länken till filmen så jag tänkte att jag lägger upp den här :
Malins Euphori 