Vi hade gjort om lite och värmde madame två gånger och hon var lugn och fin, mycket bra, det var längesedan jag sett henne så avslappnad i tävlingsmiljö. Efter första värmningen pajade dock den vänstra knäkappan, toppen 👍.
Det var det knäet som ”hon går på” också såklart. Vi hann dock få den lagad men det var inte det sista bekymret med den för dagen.🙈
Från sjundespåret bakom bilen i loppet kom de så småningom ner bak i fältet, det såg segt ut och att ta något till slut och när de kom av banan så hängde den vänstra knäkappan runt framkotan, typiskt, man är glad bara att hon inte trampade på den eller för den delen tappade travet.
Hon var försten utan pengar på tiden 13,6. Säkert bra med ett lopp i kroppen nu efter ett tids frånvaro.
Sammanfattningsvis finns det alltid både bra och dåliga saker att ta med sig efter en tävlingsdag, + på lugnet före och jag nöjd med att arbetet jag lagt ner på högerbogen som kusken upplevde senast var lite låst men inte nu längre, i de rörelser vi gjort, har jag kännt motståndet men även tydligt kännt när det släppt men har inte varit säker på om det skulle fortsättningsvis vara bra när det blev skarpt läge .
Det var en kanonerfarenhet för mig för just denna typ av problem har jag stött på ofta i olika typer av grader och än så länge har jag inte stött på en häst som inte själv har börjat hjälpa till när de förstår vad det är man försöker göra.
Så det finns mycket man kan göra för våra fyrbenta vänner med bara händerna.
Malins Euphori 