Mest spännande dagen på länge…

Det känns som en evighet sen jag skrev här sist och det är ett tag sedan, har befunnit mig i ”eremitmode” hela våren känns det som , passande kanske ändå med alla restriktioner att man vill hålla sig på sin kant. Har haft svårt att komma igen efter vintern iår och sen kommer pollenskräpet på det , våren har också varit kryddad med magåterfall och migränåterfall och då vill man verkligen hålla sig på sin kant.

Generellt sätt så tror jag det är många som funderar över vad de ska hitta på härnäst i dessa tider och i många av de communitys som jag hänger på så är det många som hittar nya saker nu, utbildningar och jobb i nya riktningar och det ligger väl i tiden….människor börjar vakna upp och testa annat tex så är efterfrågan av healers större än någonsin.

Nog talat om detta, idag var det så dags för montedebut för fröken Desideria…. tufft lopp med 09 öppning, bra hästar och de vinner på 11,8 och hon tog sig in på 5e plats , lite fundersam var hon så hon var inte het som en spis, Michelle är ju en lugn och fin tjej också så det är ju perfekt.

Spännande och intressant att vara på en dag med bara monte en viss skillnad ändå, lite andra människor, glatt och trevligt, många stora hästar och den här invägningen efter loppet, alla dessa omhändertagande och hästälskare kvinnor , tjejer, flickor som tar emot hästarna där efter loppet, där syns det verkligen vad hästarna betyder för dem som är där, fint att se och så många positiva människor som är glada både för det stora och de lilla det är rätt så befriande att vara i.

Har faktiskt inte heller sett så många staketryttare någongång under lopp, ni vet de där som lever sig in i loppet och hejar på sin häst till slutet, snacka om inlevelse och jag vet precis ,både vid lopp, hopptävlingar tom dressyr, man har ju stått vid dressyrbanan och räknat tramp, steg eller för den delen ” ställt igenom ordentligt i nacken” själv genom hörnpasseringen eller skolan. Jag har även ett travlopp på film, där jag syns med en något halvskuttande emellanåt sidvärts gångart de sista 50 metrarna.

Igår var det den 12 e maj och min pappas födelsedag är , tiden går … känns både som nyss men samtidigt så längesedan som du lämnade oss, det är 9 år sedan nu. Jag fick en påminnelse om det förrgår när jag var hos en veterinär med Tekna som kände pappa väl.

Han hade en del roliga anekdoter att delge och det är alltid lika trevligt att träffa dem som liksom har sammanhanget om ni förstår vad jag menar. Det finns liksom inte så många kvar nu som man känner som liksom sett alla de versioner av dem man varit som slutligen lett fram till den man är idag.

Grattis Pappa på 75 årsdagen 🎂🎊🌈

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.