De där ränderna…

Det är väl så att det finns såna som aldrig går ur trots allt, det var tänkt det skulle bli uteritt idag men med pågående älgjakt då fick det bli gemensamt träningspass på banan istället. Började att rida dressyr ute i skogen med Desideria för ett tag sedan och det har varit lite jobbigt, trodde det var en ”stör” första gången jag försökte rida henne lite lätt högerställd . När vi så småningom börjat få till det skulle jag försöka behålla ställningen men ändå rida rakt fram då höll vi på att höll vi på att hamna i diket mer än en gång och Desideria började nogares att jag helt tappat omdömet. Det har dock lossnat, har ju dressyrkört mycket sista tiden för att undvika den berömda stressen så det fungerar utmärkt nu framför vagn och jag blev blev rätt förvånad ändå idag hur bra hon ändå kunde hålla balansen på volt i just högervarvet och att det faktiskt går att ställa igenom och forma innersidan.

Kyras ABC är ju också ovärdeligt bra och det brukar vara det första jag provar när man ska börja med något slags dressyrarbete och är bara så jättebra. Wihoo det är ju faktiskt jättekul och det är så roligt att hon är med på noterna och eftersom de är travhästar och viktigaste faktiskt är lösgörande så är det inte så komplicerat heller och en liten lagom stund för de blir fort trötta av för dem ett nytt sätt att jobba. Det är inte längden på passet som avgör om det är bra eller dåligt utan kvaliten på det du gör när du gör det och att inte tjata för länge, sluta när det är som bäst så ni båda är glada och positiva när ni är klara. Då skapar man bästa förutsättningarna för fortsättningen.

Så nog är det så ränderna går aldrig ur, märker man när man kommer igång igen. Lite trist bara att tänka att snart är det vinter , morr…

Dags att vinna på lotto och skaffa ett ställe med ridhus igen då….. (skämt åsido)känns som den tanken gått genom huvudet förut även om det då var med fokus på ridhästarna. Men jag minns när pappa levde så nyttjades ridhuset ganska mycket och speciellt vintertid när underlaget ute var dåligt, ett ridhus är guld värt när veckorna av ishalka hopar sig. Bara en sådan sak som lösgalopp på bra underlag när det knappt går att röra sig ute i övrigt på ett bra sätt.

En intressant iakttagelse var att det var ovanligt lugnt och harmoniskt vid kvällsfodringen idag, just de där två kan vara lite uppe i varv då, den ena är exter för maten och den andra är irriterad på den ena för att den är just exter och sen för övrigt ska hålla koll på och kontrollera vad de andra gör , samtidigt som det också är -Jag först….

Intressant 🧐

Nä nu gör vi veckoslut, hörs hej 👋

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.